Det var på många sätt jobbigt att vara utan Åke i tre dygn, eftersom jag aldrig någonsin varit det innan. Tre nätter helt utan honom. Det gick också oväntat bra och många gånger njöt jag bara när jag hörde andras barn gråta i en affär samtidigt som jag kunde vandra omkring i lugn och ro bland allt fint. Sen fick jag så klart dåligt samvete över att jag kände så och började tvinga mig själv att sakna honom, eftersom jag annars kanske inte var en bra förälder. Sedan upprepades det i all oändlighet. Det är så många känslor och det är alltid svårt att landa i dem. När jag kände mig tusen procent njutig tänkte jag att jag ju faktiskt borde sakna Åke lite i alla fall. När jag saknade honom tänkte jag att jag för fan borde passa på att njuta och fatta att han faktiskt hade det bra där han var. OSV OSV OSV Oftast kändes det i alla fall enormt skönt och bra. Dels för att jag visste att han var i så väldigt trygga händer här hemma och dels för att jag verkligen behövde vara JAG och inte mamma. Jag behövde få tänka endast på mig själv (och Terran ibland) och stanna där. Det var SÅ SKÖNT! Vi Facetimeade en gång och då blev Åke superglad men råkade lägga på. Sen blev han jätteledsen och då kände jag att det kanske var bättre att låta bli att hålla på. Så när jag igår fick träffa honom var det så himla UNDERBART! Han sa heeeej flera gånger och tog i mitt ansikte och log. Idag har jag jobbat hemifrån och tagit många Åke-pauser. Jag behöver liksom bara dra in hans lukt några extra gånger för att komma ikapp. Samma med Ralf, jag har klappat och kramat honom massa också. Så underbart är det att åka hemifrån och få känna sig självständig. Att få sakna folk och känna sig saknad. Att inse att alla klarar sig några dagar utan mig och att jag klarar mig några dagar utan dem. Nä, jag ska som sagt försöka göra några förändringar och fortsätta jobba på min självständighet. Herrejävlar vad jag saknat den! Fast inte lika mycket som jag saknat Åke. Tack för era kommentarer på förra inlägget! Behövde lite blogg-pepp och vill verkligen inte skuldbelägga er för att ni inte orkar kommentera hela tiden. Det fattar jag men jag bloggar ju för att få möjligheten att hänga med er och saknar er ibland när ni är extra tysta. Utan er - ingen blogg! Kul att så många verkar vara pepp på en haul! Ska genast googla hur man gör, har aldrig fattat det... Har ni tips på bra hauls(?) att inspireras av, hojta till!
