Denna pryl (vet ej vad den kallas) är och har varit en stor favorit hos Åke en längre tid. Han fick den av Ralfs älskade dagmatte, som vi hade i Umeå. Fatta egentligen hur fint det är att man samlar på sig folk i livet som man kan ha turen att få behålla fastän livet ändras? Den har dels en massa spännande kulor, som är extremt roliga att flytta enbart med tummen. Undrar ibland om han någonsin kommer ha användning för övriga fingrar? Den har även massa gulliga djur att greppa, hjul med hypnotiserande mönster och en draglina. Dessutom är den superrolig att lägga andra saker i! Det verkar vara Åkes speciella grej just nu, att lägga saker på saker. Leksaker på stolar, strumpor på Ralf och bollar överallt. Böcker är fortfarande väldigt roligt och att dra ut att strumpor ur garderoben upprepade gånger. Måste fylla på bokförrådet snart igen märker jag, sedan denna bild togs har den där boken fått lite mer stryk... Han ska även smaka på allt... ...vandra mellan allt... ...och trycka på allt. Ja och klättra också! Jag har ständigt hjärtat i halsgropen och lider varje gång han ramlar. Eftersom vi inte orkat fixa en ny antenn till vårt hus efter att den gamla blåste ner för två år sedan, har vi inga kanaler, utan kollar på play, Netflix eller HBO Nordic. Därför är vår tv väldigt sällan påslagen och när den är det är det nästan alltid en skärmsläckare som visas. Det duger för Åke. Jag trodde att skallror var för miniminibebisar men alla vi har används flitigt för tillfället. Mest kastas de omkring så små hundar får ständigt vara redo att ducka. På tal om små hundar, Ralf är fortfarande den allra, allra roligaste Åke vet. Att nypa honom där hundar aldrig vill bli nypta är sannerligen en fröjd tycker han. Jag vet inte om det är önsketänkande men jag trrrrroooor att Ralf börjat visa lite mer kärlek till Åke nu. Så mycket kärlek jag känner till denna lilla person alltså, som överraskar och utmanar oss varje dag!
