Nu är det en månad sedan jag skrev inlägget om Åkes nya, något försämrade, sömn efter att han börjat förskolan. Fick som vanligt supermånga bra tips från er (bäst är ni!) och eftersom vi höll på att bli tokiga på evighetslånga sövningar och ett barn som verkade ha svårt att komma till ro, kände vi att vi ville testa någon förändring och det ganska snabbt. Att han nästan fördubblat längden på sin dagvila såg vi som den största boven, det gick från ungefär en timme till två ganska snabbt. Självklart var vi superglada över att han kunde slappna av och sova så pass bra på förskolan och SJÄLVKLART behöver han också mer återhämtning när dagarna blir mer livliga. Tillsammans med våra fina och förstående pedagoger bestämde vi oss dock för att dra ner vilan till 1.5 timme. Alltså en halvtimme längre än innan ändå, vilket ändå borde ge honom lite av den extra återhämtningen han behöver. Hur har det gått då? JO, SÅ BRA! Han är pigg och glad hela kvällen fram till ungefär 19, då han får lite gröt innan vi lägger honom. Oftast somnar han inom en kvart eller max en halvtimme! HURRA! Att han sedan sover lite olika långa nätter är en annan femma, men bra dagar sover han ända fram till sex på morgonen och då får man verkligen vara nöjd. Han vaknar då dessutom på ett strålande humör och man själv mår ju så bra när han verkar utvilad, trots den något tidiga timmen. Nästa steg i sömnkategorin är att kaaaaaaaaanske flytta honom till eget rum. Han sover ju i en spjälsäng på hjul som står bredvid vår säng, vilket på många sätt är sanslöst bekvämt. Däremot anar jag att han ibland sover sämre EFTER att vi kommit och lagt oss och det får en ju så klart att tänka att det kanske är dags för en egen lya? Bilden ovan är tagen när Åke var pytteliten, då vi inte hade någon aning om att den där sprillans nya sängen nästan två år senare fortfarande skulle vara oanvänd (PÅMINNELSE: köp ej för mycket saker innan du vet vad du får för barn eller blir för förälder). Nu har vi sänkt ned botten men jag är ändå rädd för att han kommer att klättra över kanten på natten och att vi ska väckas av en otäck smäll. Kan det hända? Vad ska vi göra? Vågar vi? Att ta bort ena spjälsidan känns inte heller som ett alternativ än då han rör sig mycket i sömnen och jag inte skulle kunna sova pga katastroftänkare. Sedan tänker jag så klart på bekvämligheten. De nätter han vaknar till för att han tappat nappen/drömt mardrömmar/osv har det ju fram tills nu räckt med en enkel nappinsättning, nu kommer vi alltså behöva GÅ UPP till ett ANNAT RUM?! Kommer vi ens att höra honom? En annan sak är hur vi ska söva honom om en eventuell flytt blir aktuell. Nu lägger vi oss med honom i vår säng och så somnar han bredvid någon av oss, vilket är supermysigt och härligt men i hans rum har vi ju inte den möjligheten. Jag blir liksom inte klok på det här, hur gör man när man gör så här stora förändringar för ens barn/sig själv (främst)? TIPS?! Idéer? Kloka ord? Erfarenheter?
