Den här veckan bytte jag arbetsdag, från fredagar till måndagar. Det har visat sig vara totalt uselt eftersom de fyra dagarna efter jag jobbat har känts som SEXTIOfyra typ. Nu är det tyvärr ingenting jag kan göra något åt, utan bara lida mig igenom september och oktober. När november kommer innebär det att jag börjar jobba tre dagar i veckan, vilket jag VERKLIGEN ser fram emot. Den här dagen har varit så fruktansvärd. Vädret har varit spöregnigt, jag trött som fan eftersom min huvudvärk gjort stor comeback i mitt liv och barnen otroligt krävande på olika sätt. Åke har en rätt tuff period just nu med både trots, tänder, förmodligen växtvärk och fortfarande ett väldigt begränsat tal. Han är sååå frustrerad hela tiden och det blir lätt så att den frustrationen smittar av sig. Gry har knappt sovit alls idag eftersom hon, likt sin bror som bebis, sover allra bäst i vagn utomhus och vi pga totalregn hängt inomhus. När dessutom Åke har skrikit av oklara och klara anledningar har hon vaknat direkt och vrålat i takt med honom. Det har bajsats, kräkts, bajsats genom kläder och på kläder. Det har slitits hår, runnit tårar och snor och skrikits. Jag mår dåligt över att jag i dessa tunga stunder börjar oroa mig över Åkes utveckling, eftersom jag jämför honom med andra barn i hans ålder. De pratar, de vill vara med och laga mat och lägga pärlplattor. Åke gör liksom ingenting av det. Han vill inte rita, pyssla med lera eller pärlor. Han vill inte bygga lego, kojor eller leka med bilar eller någon annan leksak för den delen. Det får mig att fundera (SÅ KLART) över vad JAG gör för fel. Stimulerar jag honom för lite? Har jag inte rätt leksaker till honom? Pratar jag för lite med honom? Har han för mycket skärmtid? Självklart vet jag innerst inne att Åke är fullt normal för sin ålder, på sitt sätt. Allt kommer falla på plats men just nu känns det så himla svårt. ALLT hamnar liksom på efterkälken eftersom allt sker samtidigt och eftersom hans lillasyster kräver så mycket tid. SAMVETET ÄR SÅ DÅLIGT! Åke är otroligt social och en helt fantastisk människa. Jag har bara så svårt att hitta saker han tycker om att göra, förutom att titta på Alfons och ha iPad. Han skulle kunna sitta med paddan hela dagar och nätter. Leif kom nyss hem till totalt kaos. En fru som låg på golvet bredvid en nästan naken bebis som hade bajsat över hela sina kläder och en son som satt i sin säng med paddan. Det eskalerade snabbt till en övertrött bebis som skrek konstant och en son som skrek pga blev avtagen paddan. Nu är de ute på promenad i regnet och min onda hjärna får vila lite och djupandas. PUUUUUHHHH. En vecka avklarad men den kändes som minst tre. Innan jag stänger ner för dagen har jag två frågor till er. Mina frågor då: Hur mycket skärmtid har era barn per dag? Var ärliga nu! OBS! Ni som har barn som inte har skärmtid alls behöver ej svara, pga blir stressad och får sämre samvete. Tipsa om bra leksaker till en 2.5 - 3-åring! Ska försöka fylla på förrådet! Det han gillar att leka med ibland är: keyboard, pussel, memory och böcker. Känner att varken Leif eller jag har någon koll på vad som finns eftersom Åke är vårt första barn och vi har noll barnvana sen innan. MASSA leksaker vi har framme nu är liksom sånt han fick när han var ett år. Tänker kanske tågbana? Eller annat? TIPSA MÄ! P.S. Tar gärna emot råd men helst vill jag mest höra om era egna erfarenheter från liknande situationer. Man känner sig ju så otroligt ensam i de här stunderna. Gry har börjat äta lite mer nu. Det tar tid och är svårt att få till när man har ett till barn att vårda om dagarna men det går framåt! Plus att hon är rätt så jävla gullig ändå. P.S. igen: SÅ kul att så många vill läsa om Bonde söker fru! I skrivande stund har 112(!) stycken tryckt på hjärta och typ 14 kommentarer, så det känns som att vi blir ett gött gäng i höst! :)
