Ni som hängt med mig ett tag vet vid det här laget att jag inte på något sätt vill bidra till någon typ av utseende- eller kroppshets, eller hur? Jag är extremt tillfreds med det fejs jag fått och den kropp jag lever i, fastän den gärna hade fått vara lite mindre ond. Däremot ÄLSKAR jag kläder, mode, hår, smink, skor, accessoarer och ALLT som på något vis kan ge ens personlighet en knuff på utsidan. Eller, jag kanske ska säga, jag brukade älska det i alla fall. Efter en och en halv graviditet och snart ett år utan en arbetsplats som kräver någon typ av klädsel, har jag HELT tappat bort mig själv. Jag vet helt enkelt inte vem jag vill vara, stilmässigt. Kan tänka mig att många känner igen sig, elleeeeeer? Jag älskar att shoppa och när jag har råd gör jag det, men shoppar typ samma saker som jag gjorde förr, vilket resulterar i att allt bara ligger på en hylla i garderoben och inte får luftas någonsin. Jag får ibland kommentarer från er att jag har så fin stil men det är oftast när jag tagit på mig kläder jag kanske inte har så ofta, för att kunna ta bilder. Det är inte den stil jag i vanliga fall har, eftersom jag inte har någon. För en stund sedan gick Leif och grabbarna ut på promenad för att låta mig plugga ifred och ni vet ju hur sjukt sugen man kan bli på att djupdyka i garderoben i stället för att plugga va? Sagt och gjort, jag dök och hittade. Testade. Drog och slet. Snurrade framför spegeln. Rynkade pannan. Kände mig inte hemma. Jag bestämde mig för att fota några av mina utstyrslar för att visa er. Jag börjar med: Eleganta Elisabeth Den här blusen köpte jag i Barcelona minns jag och hade den till lockigt hår och goda drinkar. Skorna köpte jag till ett bröllop på Gotland och har endast använt dem då. Känsla i kroppen: Sjukt obekväm. Bara när jag stod där var jag rädd att jag skulle smutsa ner blusen och/eller snubbla. Dessutom är den ju genomskinlig och det känns lite för ungdomligt/obekvämt/fel. Observera den enorma tjockleken på håret också. SKA KLIPPA MIG IMORGON! Okej, nästa ensemble: Bohemiska Bettan Älskar tanken på att bara springa omkring barfota i en skir klänning som flyger i vinden. I verkligheten känner jag mig extremt nervös i såna här klänningar, särskilt med tanke på att jag aldrig vill visa armarna p.g.a. en ej fin tatuering som jag inte har råd att laserbehandla för tillfället. Alla plagg som är avtagna (heter det så?) under brösten känns för övrigt så extremt mycket gravidplaggiga för mig och bidrar till min osäkerhet. Så jag tänkte byta bana helt och testade: Lite-av-varje-Lindroth Tighta jeans och kort, rätt tight tröja är för mig SJUKT svårt. Känner mig naken och totalt utan gömställen. Skorna köpte jag på rea för typ 50:- en gång men upplever att de inte passar till något eftersom det bara känns som mockasiner. Hatten köpte jag ju i somras men har aldrig använt. Känner mig HELT utklädd i denna outfit. Fin, men utklädd. Jag funderade sen ett tag och kom på att jag skulle gå till garderoben och utan att tänka ta på mig de plagg jag känner mig allra bekvämast i (förutom mjukisbyxor och morgonrock då) och resultatet blev detta: BEKVÄMA BETTY Haha! JAG BEHÖVER HJÄLP ATT HITTA MIN STIL! Nä men seriöst, vad ska jag göra? Så här vill jag inte se ut på nästa fest! Tipz mottagez tackzamt.
