Under de senaste månaderna har vi pratat med Gry om att när hon fyller fyra år, DÅ ska hon sluta med sina högt älskade nappar. Vi har sagt att vi ska samla ihop alla och skicka dem till bebis-Rolf (mina vänners bebis, som Gry älskar) och att hon ska få Paw Patrol-tornet när hon fyller år, som en extra bonus. Nu har hon fyllt fyra och har hon slutat med napparna? NEJ. Var det så lätt? NEJ. Fick massa, massa tips på Instagram när jag frågade er om råd och inspiration men som med så många andra saker är ju allt så jäkla individuellt. Gry är inte helt redo men samtidigt kan man ju inte låta en liten person på fyra jordsnurr bestämma över allt (fastän hon verkar tro att så är fallet). Igår morse ville hon ha den på väg till förskolan. Innan vi ens tog oss ut hade mina planer på att vara en glad och pedagogisk förälder den här veckan spruckit i tusen bitar, då jag helt enkelt tappade det mitt i all stress. För visst kan vi erkänna att nappen är ett sätt att slippa många konflikter och svettframkallande stunder? Att bara plugga in den innebär ju att man för en stund slipper oljud och gnäll. Har alltid tänkt att det kommer bli tufft för Gry men har inte alls fattat hur jobbigt det kommer bli för MIG. Igår lyckades jag djupandas mig igenom flera utbrott, både från Gry och mig, och stod på mig trots allt. Precis innan hon skulle lägga sig fick hon nappen, har sagt att till en början får hon ha den när hon ska sova. Men PUH alltså, vad det är tufft! Att sluta med blöjor känns som ingenting nu jämfört med detta. Men jag ska kämpa på och försöka känna in så att hon också får vara delaktig i det här avslutet. Det är så svårt när man blir större men ändå vill vara liten, igår i bilen på väg hem från förskolan satt hon och vrålade att hon minsann inte ville vara fyra, BARA TRE! Fortsättning följer.......
