Ooops, förlåt för clickbait-rubrik men så fick det bli nu. För vet ni? Jag har ju (likt MÅNGA andra så klart) alltid drömt om att bli författare, i alla fall få skriva en bok. Helst få den utgiven också. Detta har hängt med mig sen jag började skriva och det har jag gjort så länge jag kan minnas. Dikter, berättelser, brev, dagböcker och flera bloggar. På min dator har jag ett gäng kapitel som jag bara skrivit när andan fallit på men jag har inte riktigt fått till någon röd tråd, eller någon sorts tanke alls. Det har bara varit spretiga ord som fått ligga i datorn olika lång tid. Förra veckan fick jag sedan en kommentar här på bloggen av underbart, snälla Elina: Blev så himla glad. Det är faktiskt den bästa komplimang jag kan få, att de som läser det jag skriver gillar det. Självklart inser jag att det här med att jag tror att jag ens skulle kunna skriva en bok är lite kaxigt och jag är ju inte det minsta kaxig egentligen. Men skrivandet är nog det enda jag på riktigt känner mig ganska trygg med, rent av ganska duktig. Samtidigt är jag ju livrädd att den känslan ska förstöras om jag försöker skriva en bok och bara misslyckas. Hur som, jag har länge gått och tänkt att bokidén bara ska ramla ner över mig, likt ett takras i aprilsolen. Men det har kommit och gått mången aprilsol och inget har rasat över mig ALLS. Har inte varit direkt stressad över det eftersom jag ju inte direkt förlorar något om jag inte skriver en bok. Däremot är det ju något som för alltid stått överst på min bucketlist, kanske varit det enda där? Så kom gårdagen när jag satt i soffan här hos Olle och bara KABLAAAAM!!!!, så kom raset! Det föll över min skalle bara sådär och fastän allt inte blev helt glasklart känns det ändå som att jag nu har en idé att strukturera mig efter. Sen dess har idéer kommit konstant, hjärnan är helt full men nu börjar jag känna paniken över att jag ju inte har tid att skriva en jävla bok? Plus att jag inte vet hur man gör? Eller om jag kan? Nu ska jag försöka hitta lite tid till att åtminstone sätta mig bekvämt, öppna datorn och börja skriva. Sen får resten fortsätta ramla över mig och ur mig. Förhoppningsvis resulterar det i något som jag kanske i framtiden vågar skicka in någonstans, för det är så man gör va? Eller är det bara på film? JAG VET INGENTING! JAG SKA SKRIVA EN BOK! Ja, det ska jag fan göra.
