Fortsätter idag med min ärlighet och vill berätta för er om något som jag sällan ser på sociala medier. Det verkar nämligen som att alla har obegränsat med pengar, det köps bilar, inreds, åks bort och unnar sig massa saker. Och visst, min ekonomi har varit rätt okej på sistone, (ni kanske minns mitt inlägg om det?) men som student är det STOR SKILLNAD. Denna månad är min första där jag helt ska leva på CSN och jisses vad jag kämpar. Loggar in på bankappen titt som tätt, säljer kläder och försöker pussla så gott det går. Det är inte så att jag inte har råd att köpa mat men det är sannerligen inte många kronor över. Som jag skrev i tidigare nämnda inlägg har jag lyckats få till ett rätt fint sparkonto men det ska ju räcka under mina år som student, till de gånger jag måste åka till Gävle, till de gånger min bil går sönder eller när någon annan oförutsedd utgift kikar fram. Ekonomisk oro är något så fruktansvärt! Tror att det ligger så djupt rotat i mig från att ha växt upp med en mamma som under ett gäng år efter att min pappa lämnade oss, verkligen fick vända på kronorna. Det var så illa att vi barn inte fick julklappar ett år. Det sätter ärr i en, får en att verkligen inse värdet av pengar men samtidigt bli otroligt ängslig. Försökte se den hyllade serien Maid på Netflix häromveckan men hela mitt inre sparkade bakut, då jag är livrädd att hamna där, att bli så fattig och utelämnad. Helt irrationell rädsla men den finns ändå där. Och herregud, detta är bara första månaden med CSN - hur ska alla de andra gå? Misstänker att allt kommer landa, på samma vis som det gjorde med min knapra lön från att jag separerat till året efter. Försöker klura vad jag kan göra för att dryga ut kassan och bloggen är så klart en del i det och jag kommer att försöka göra lite inlägg med annonslänkar också för att kanske få in några extra kronor. Tycker det är så tudelat, jag vill inte hetsa folk att köpa massa onödigt men samtidigt tipsar jag BARA om saker jag själv skulle vilja ha. Lägger ner jobb på de inläggen, gör det inte bara för att tjäna pengar utan också för att genuint tipsa er. Hoppas det är okej för er att det kanske blir ett par såna inlägg här, är det något man inte gillar är det bara att scrolla vidare. I alla fall, det känns som att detta med att inte ha det så fett ekonomiskt också är något "pinsamt" att berätta om och kanske inte heller något kul att läsa om? Pengar skapar innehåll och innehåll är kul. Jag har i alla fall inte tänkt hymla om att leva som ensamstående och plugga på heltid ÄR SVÅRT på alla sätt. Att tappa ett gäng tusen varje månad känns verkligen, de där pengarna som innan gjort att jag känt mig lite mer avslappnad. Det gör ondare att tanka, storhandla och att inse att något barn behöver nya vinterskor. Jag har inte heller fått jobba något extra på mitt jobb och försöker i skrivande stund trixa med bostadsbidrag för att kunna andas lite lugnare. Det krävs helt enkelt lite anpassning och ny struktur i livet för att detta ska gå. Återigen är jag orolig för att mitt val att börja plugga ska förstöra för så många i min omgivning men samtidigt vill jag så innerligt för det här att fungera! Vet i vanlig ordning inte exakt var jag vill komma med detta, kanske vill jag bara fortsätta vara ärlig och öppen och hoppas att det kanske kan smitta av sig? Allt kommer så klart ordna sig, jag är en person som lätt målar upp katastrofer direkt något förändras eller känns tufft. Alla gånger har det löst sig och så kommer det även bli denna gång! Puss på er, tack för att ni kollar in!
