Varning! Detta inlägg är långt och rätt gnälligt! Ursäkta min frånvaro här men jag fattar liksom inte hur man ska hinna med allt nu för tiden? Direkt vi har en sak planerad per dag känns det som att allt faller isär. Åkes rutiner blir helt knäppa, vi glömmer bort att äta lunch, jag blir superlättirriterad och faller sen akuthungrig ihop i en hög. Vi kämpar dessutom med nätterna nu och detta med magsovningen (tack alla för att ni delar med er av era erfarenheter, ni är så bra!). Åke vill endast ligga på mage men har inte riktig fattat att han ska ha huvudet på sidan, så oftast ligger han med ansiktet nästan rakt ner. Sen är han inte så vass på att vända sig från mage till rygg så vi är så rädda för att han helt enkelt inte ska ta sig från magläget mitt i natten då vi, som är lite extra trötta nu, kanske sover så djupt att vi inte hör honom. Så nu har vi låtit honom ligga på mage tills vi går och lägger oss och sen har han sovit mellan oss så vi kan hålla koll och då blir ju sömnen för oss alla tre lite sämre. Tids nog blir han väl bättre på att vända huvudet åt sidan och komma från mage till rygg men tills dess kommer vi nog vara lite extra på vår vakt. Åke har dessutom börjat äta mer mat och hela dagarna måste få mer struktur då och vi lever lite kring hans mattider. Vi har också (sent omsider) insett att även hans brist på sömn dagtid går ut över hans matintag då han oftast slår över till SUPERtrött på en sekund på kvällen då han ska få gröt, vilket leder till att han är för arg för att äta så mycket som han borde och därför inte står sig lika länge på maten och vaknar mer på natten. Vi har inte heller "hunnit" fixa mer än en haklapp, så det får duga med handdukar ett tag. Vi har helt enkelt lite sjå med allt nytt som händer nu för att jag ska ens tänka på att fota eller göra något värt att fota. Att vi dessutom har en hund att motionera, gräsmatta att klippa, blommor och grönsaksland att vattna PLUS ett kök som ser ut som kaos gör att jag blir extremt stressad och på supersurt humör. Jag sitter till exempel nu och skriker emellanåt för att min dator är helt värdelös att skriva på, tangentbordet är så dåligt! Typiskt att den är rätt nyinköpt och att allt jag köper alltid på något vis lyckas bli lite fel. Jag tål verkligen inte stress bra alls. Tror jag vet varför men det är ett helt annat inlägg. Jo, sen har jag haft en jäkla utbrott idag kring min garderob och hur otroligt jobbigt det är att hitta kläder som: 1. Är köpta till min tidigare kropp men inte alls sitter på samma sätt nu. 2. Ska gå amma i 3. Inte är för urringade. 4. Inte ska vara trasiga (tydligen har alla mina plagg hål). 5. Inte är för kalla för att undvika mjölkstockning. 6. Inte är för tighta p.g.a. SÅ obekvämt och väldigt osmickrande då man har massa olika inlägg i bh'n som gör att formen inte direkt är så snygg. 7. Inte för korta eftersom det känns naket. Åh, jag avskyr att jag försöker intala mig att jag är en så trygg och bra människa men ändå är jag så obekväm i min kropp just nu och SÅÅÅÅÅ jävla medveten. Jag vill inte bry mig om att min mage kanske putar lite eller att mina höfter blivit bredare men jag gör det. Jag vet inte vem jag är, vilka kläder jag bör ha eller passar i eller vad jag vill ha! Att få barn är verkligen SÅ underbart, missförstå mig inte, men det är verkligen så otroligt mycket som vi kvinnor måste acceptera i och med det. Inte bara under graviditeten och förlossningen, utan också efteråt. När vi ammar är kroppen i en typ av klimakterie. Alla slemhinnor torkar ut, vi svettas mer, binder vätska, tappar hår, har hormoner upp till pannan, får sämre hy, naglar, humör. Sen att våra kroppar är helt fantastiska är det inget snack om men sen kommer en sommar då alla slänger kläderna av sig och allt känns extra jobbigt. Då man ska klippa gräset som man ju brukar göra, men är så svag att man knappt orkar dra igång gräsklipparen. Då man ska testa smaka det efterlängtade vinet och det bara smakar äckligt och surt? Ja, det är verkligen nu vi ska njuta och det gör jag, tro mig! MEN, jag kan inte låta bli att avundas männen som också fått barn, en egen älskad skatt och i övrigt är helt som vanligt. /Hon som sitter i endast en bh med värdelös passform, men svettiga inlägg som sitter på sniskan, böjd likt en ostkrok med stickande värk i ryggen, med svettpärlor på överläppen, lätt huvudvärk, ett bebisgnäll i bakgrunden och ett humör som alllllldelles snaaaaaart kommer rinna över.
