Senaste veckorna har varit så tunga, både fysiskt och psykiskt. Det har varit mer saker att göra än vanligt och Åkes andra förskoleförkylning byttes ut till hans tredje utan att pausa. Vissa dagar kommer jag hem sju på kvällen från jobbet. Då ska det fixas med mat, ätas under vild panik eftersom Åke då börjar vara osannolikt trött. Sen ska han läggas, vilket kan ta allt från 20-60 minuter (ska berätta mer om hur det går sen!) och Ralf måste få sin kvällspromenad. Helt plötsligt är klockan åtta och oftast börjar jag tidigt dagen efter, vilket innebär att väckarklockan ringer 5.15 och kvällen börjar redan då lida mot sitt slut. Men det måste städas undan, tvättas, duschas och gärna vill man ju hinna se något på tv så att den arma kroppen ska hinna vila en stund. Ja, och så blogga då. Jag försöker lägga ungefär en timme per dag till bloggen men de här dagarna, när jag är så trött att jag ibland glömmer vad jag ska göra på en sekund, har den tiden inte funnits. Inte heller har jag hunnit ta en enda bild att pynta inlägget med. Det gör mig ledsen eftersom jag VILL blogga och satsa på den men inte hinner eller orkar. Att vi dessutom haft två helger där vi inte haft många minuter hemma tillsammans har så klart bidragit till att allt hamnat på efterkälken. MEN! I helgen är vi LEDIGA! Ingen jakt, inget jobb och inga planer! Vi ska sova, promenera, återhämta oss som familj och ladda alla typer av batterier. Ser SÅ mycket fram emot det. Märkligt ändå, att i denna tid när vi alltid tycks sträva framåt och aldrig är nöjda, längtar man ändå mest till att göra - ingenting? Jag vill slänga en stor skopa kärlek till er som läser och kommenterar, så underbara är ni! ❤️ Denna gamla bild av Åke beskriver rätt bra hur jag har tänkt se ut i helgen.
