Äntligen är tisdagen gjord! Tisdagar är i allmänhet sämsta dagen OCH den dag Leif jobbar sent. Ej bra kombo. Vi är då i alla fall liiite friskare här hemma (peppar peppar) och alla har varit sams, så jag ska inte klaga för mycket. Är även pepp på att hämta ut mina nya glajjer på torsdag OCH mina solglasögon! Fatta lyx! Men det var inte det jag tänkte skriva om, jag tänkte berätta om varför jag ser så funderande och djup ut på bilden nedan och så klart be er om input i vanlig ordning! Okej, mitt samvete är som vanligt dåligt och det beror på två saker som jag ältar, också som vanligt. Tänker att nu delar jag med mig av de två bryderierna och hoppas att ni kan komma med kloka råd, pepp och erfarenheter i ämnena. OKEJ?! På lördag är det fest! En kompis kommer upp från Stockholm och ett stort, härligt gäng från förr ska samlas för att äta och dricka. Detta ska ske inne i staden Skellefteå, alltså fyra mil hemifrån och kommer kanske pågå ganska länge. Jag är inte en person som vill göra saker halvdant, antingen allt eller inget och vill därför inte bara åka dit, säga hej och sen åka hem igen, utan ska jag åka vill jag vara kvar hela kvällen. NU till mitt stora problem! ÄR JAG EN DÅLIG MAMMA, som för andra gången på en dryg vecka tänker lämna mitt pyttelilla spädbarn för att berusa mig? Får man ens göra så? Kommer jag och Gry ta skada (förutom min lever då)? Hur FAN ska jag ta mig hem på kvällen?! Ni hör ju, jag är ett enda vandrande dåligt samvete. HJÄLP! SÅ, nästa fundering! Det har också med barn och dåligt samvete att göra (vad annars?!). Så här är det; Åke är ju på förskolan tre dagar i veckan, måndag, tisdag och torsdag. Denna vecka kommer jag hålla honom hemma pga sjuk och nästa vecka går måndag och tisdag bort pga nationaldagsledighet. Efter det har han bara fyra dagar kvar att spendera på förskolan innan Leif får sommarlov. SKA vi ens ha honom på förskolan mer alls? De där fyra dagarna kan innebära ÄNNU mer baciller för vår redan sargade familj. Och OM jag ska hålla honom hemma, är jag dum då som inte unnar honom att stimuleras och hänga med sina kompisar? Att se andra miljöer än vårt vardagsrum och paddan? Kommer JAG orka drygt två veckor ensam med två barn? Berövar jag Gry fyra dagar där hon kanske skulle ha sluppit sitta i babysittern halva dagen och bara få fysisk kontakt då och då? HJÄLP! Hur hade ni gjort och tänkt? Snälla hjälp mitt samvete, det är helt stissigt just nu känner jag. Tror man blir lite knäpp av att sitta inomhus största delen av dagen i typ fyra dagar i sträck.
