Hahahahahahohohohohohiiihihihihihhehehehe, alltså denna följetong som jag lever i! Det börjar faktiskt bli ganska komiskt nu, vänta ska ni få höra: Natten var lugn för oss alla, tack gode glass! Åke vaknade som vanligt, som att han har Skalmans mat- och sovklocka innanför sitt skal, strax före sex och så även vi andra.Hade dock lyckats somna före elva igår, så jag kände mig superpigg (nåja, jag driver över en gnutta). Gick på toaletten för att kissa och när jag sedan ställde mig upp kände jag att det rann vatten ur mig! OMG! Hade redan på morgonen känt av lite starkare förvärkar och sa till Leif att jag tror att bebisen kommer att födas idag. Peppen kom i alla fall, jag ringde förlossningen och de sa att jag skulle avvakta och se om det kom mer vatten och/eller värkar. Svärmor öppnade sitt hem för Åke och Ralf, vilket jag är så himmelskt tacksam för och jag tvingade Leif att jobba hemifrån, jag var verkligen SÅ säker på att nu är det dags (skäms nu)! Det fortsatte mola på men inget mer vatten kom men eftersom jag blöder lite från hinnsvepningen igår var jag ändå orolig att blodet kanske kom från något annat och att allt vatten kanske hade gått utan att jag märkte det, vilket det ju faktiskt gjorde med Åke. Därför ringde jag in till förlossningen igen och de tyckte att vi skulle komma in klockan ett. Både Leif och jag var så redo! Det var så bra dag och tid att få barn kändes det som! Vi kom in, träffade en fin barnmorskestudent och en barnmorska, som först kollade min binda (alltså, det är ju SÅ naturligt men det känns förbaskat underligt att två personer analyserar ens binda...) och de sa att det inte var vatten alls i den, vilket jag visste. Sedan fick vi göra en sån där kurva! Det hann vi knappt göra med Åke, tror vi hann kolla en värk, så nu var det spännande att få sitta en halvtimme! Dock bad vi dem stänga av ljudet, jag skulle aldrig palla lyssna på brusigt hjärtljud så länge. Kurvan såg i alla fall superbra ut och mot slutet snappade den även upp två lite kraftigare förvärkar, vilket kändes kul! Vi avslutade besöket med en kontroll av livmoderområdet, där de kunde konstatera att vattnet inte hade gått, möjligtvis berodde morgonens läcka på någon typ av pyspunka. Jag var öppen tre centimeter fortfarande och den envisa bebisens huvud låg fortfarande HÖGT. Alltså hallåååå, ska hen inte dyka ner snart?! Eftersom huvudet inte åkt ner ordentligt är det inte heller superbra att sätta igång förlossningen och det ifrågasätter jag absolut inte, jag vill att allt ska ske så naturligt och tryggt som möjligt så klart! Jaha, då var det bara att åka hem IGEN! FÖR FJÄRDE GÅNGEN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Hahahahahahahaha, hur kan det ens vara möjligt?! SÅ dåligt samvete för att vi haft barn- och hundvakt i "onödan" igen och att Leif missat mer jobb... Det är så svårt att vara den som ska ta alla slutgiltiga beslut och bestämma om man ska ringa, åka in eller om man ens har ont... Nu ska jag spendera ännu en kväll i soffan, bland annat ska vi se senaste avsnittet av Girls och Big little lies. Sen hoppas jag återigen på en lugn natt och kanske ännu en strålande, utvilad morgon med en rejäl vattenläcka? Kroppen känns så himla slut just nu, har ont i fogarna, ryggen, ljumskarna, revbenen och typ allt. Jag är KLAR! Fortsätt gärna hålla tummarna!
