Något jag blivit väl medveten om efter att ha varit gravid ett gäng gånger, är att ingenting någonsin blir som det varit. Första barnet behöver absolut inte vara likt det andra men framför allt, hur kroppen påverkas av första graviditeten behöver absolut inte heller vara likadant som förra gången. Man kan helt enkelt inte veta vad man ger sig in i när man blir gravid igen, fastän man gjort det förr. Nu vet jag med 1000000% säkerhet att jag är finito med allt vad graviditet heter och med en bebis som börjar närma sig åtta månader kan jag också försiktigt börja se hur min nya kropp ser ut. Ta det här med håravfallet till exempel. Efter Åke tappade jag inte aaaaaaalls så här mycket. Jag har ju klippt MÄNGDER av kvinnor som tappat hår efter en graviditet men kan ärligt säga att jag nog nästan aldrig varit med om en som tappat så mycket som jag gjort. Nu när det har lugnat sig och det börjat växa ut små stubbstrån överallt kan jag för första gången ta en ordentlig titt på vad som egentligen hänt. Jag har alltså tappat ALLT hår runtom hela hårfästet runt hela huvudet. Alltså allt hår ungefär en dryg centimeter från hårfästet och uppåt. Pannan har blivit ännu större, precis vid öronen är det kalt och framför dem har jag bara en liten, tunn polisong kvar. Hårfästet bak håller på att växa ut igen men det är alltså ett helt nytt fäste som kommer ut. Från det "nya" hårfästet och någon centimeter in på skallen är håret kvar men jag skulle säga 50% tunnare. Man ser alltså igenom håret som finns där och även där känner jag att det är nytt hår på gång. Inne i själva kalufsen är det ändå lite mer hår kvar men också mycket tunnare. Alltså fatta hur sjukt? Det är inte konstigt att mitt stackars huvud ser ut som det gör, när duschväggarna var tapetserade med hår efter varje dusch och hela ryggen täckt med tappade strån. Jag ska låta håret växa ut en gnutta till innan jag bestämmer hur jag måste klippa det. En liten bit måste av på längden, då det längst ut typ är genomskinligt och KANSKE får jag klippa någon sorts lugg också eftersom det helt enkelt inte är så mycket hår kvar framtill. Kolla ba (ursäkta suddig bild): Sen har vi också magen denna gång. OBS! Inget jag direkt bryr mig om men inte direkt kan låta bli att lägga märke till. Huden är 100% mer rynkig nu. Mest troligt pga ålder och att den tänjts ut ett gäng gånger innan men den blir nog inte så där slät igen som den varit och blev snabbt efter Åke. Okej att jag aldrig fick ihop magmusklerna efter honom heller och att det alltid hänger en påse där men nu är påsen rynkig och naveln har en form jag inte känner igen. Det viktigaste är att magen mår bra så klart och det gör den förhoppningsvis snart. Även där tar det ju ett jäkla tag att komma på bana efter att allt varit möblerat på annat vis. Det är helt enkelt bara så underligt vad vi går igenom för att skapa dessa små liv. Och hur länge det pågår, det slutar ju liksom inte bara för att barnet är ute. Med Åke och Gry i magen. SÅ SKÖNT ATT DET ÄR GJORT! Fast jag saknar babyfejset jag fick som preggo och håret så klart. Ni andra som varit gravida mer än en gång, har det varit stor skillnad efteråt?
