ÄNTLIGEN är julen slut! Alltså, inte för att den varit dålig men för att den är såååå uttjatad nästan redan innan den börjar. Plus att allt pausas, allt är stängt och ALLA sociala medier kryllar av samma bilder. Ber om Burträsk i förväg om jag låter dryg, vilket jag absolut inte vill vara, MEN att läsa om och höra om andras jular är lite snarkigt. Allt är ju liksom likadant. Mat, mat, Kalle (som väldigt få vill se), julklappar och härlig släkt. I bästa fall alltså, i många fall är jul tyvärr också förknippat med ensamhet, oro och ångest. MEN jag känner lite som så att julen är bra när den är här och när den är över är jag helt redo att totalt vända blad och gå vidare utan så mycket snickesnack. Ser dock äckligt mycket fram emot att fira jul i vårt hus nästa år (förhoppningsvis) men samtidigt ser jag fram emot att fira ALLT i det huset. Vi har i alla fall haft det fint! Träffat släkt och familj, ätit för mycket, fått fina prylar och så klart också hunnit med sedvanliga bråk, sammanbrott och absolut inte hunnit duscha, klippa naglarna på barnen eller städa alls. Som det ska vara då alltså! Märker det särskilt med två små barn, att julen och de mesta högtiderna inte riktigt är direkt njutiga, utan att alla dagar är som vardagar med en liten twist. Det är ju ändå familjeföretaget AB som ska skötas, underhållas och servas konstant. Men fint med barnens större kusiner som gärna hjälper till att se efter våra småttingar, så att vi hunnit sitta ner några stunder också! Idag åkte Leif ut till vårt hus i Svarttjärn tillsammans med alla sina tre syskon (ytterst ovanligt att alla är samlade samtidigt) med familjer, för att visa dem skönheten. Eftersom det varit så kallt på sistone är huset ÄNNU kallare nu, så barnen och jag stannade hemma. Visiten blev rätt kort men de hann äntligen hjälpas åt att få vår allra första nyhet på plats, nämligen ett nytt brunnslock! Det gamla var murket, så vi bad min styvpappa och hans sambo bygga ett nytt. Nu är det på rätt ställe och det känns så skönt med varje litet steg framåt, hur litet det än må vara. SÅ tacksam för all hjälp vi fått och får. Leif tog ett par bilder av huset, vilket jag uppskattade. Det var så länge sedan jag var där och jag saknar det så mycket mellan varven. Det såg precis lika himmelskt ut som vanligt, tack och lov! Så himla fint att en man i byn varit och skottat åt oss också, utan att vi bett om det. NU är juldagarna till ända och imorgon ska jag jobba. Nu börjar det alltså på riktigt, heltidskneget. Jag ska jobba alla fyra dagar fram till nyår och jag ser lite fram emot att få komma från hemmet en stund och få andas på egen hand men vet att jag kommer längta och önska mig fler lediga dagar tillsammans. Som det ska vara alltså! Har er jul varit fin? Är ni också lite peppade på att den är slut?
