Efter några googlingar har jag inte exakt kommit fram till hur många dagar det tar att ändra en vana men att det går. Jag har bestämt mig för att testa och hoppas att jag innan julafton ska ha kommit en bit på väg. Vad vill jag ändra då, undrar ni förstås? JAG VILL BLI POSITIV. Jag vill bli en sån som ser det ljusa i mörkret och som aktivt kan vända situationer som verkar jobbiga till spännande utmaningar. Jag har lyssnat mycket på podcasten "Psyket" (tack för tipset, du underbara läsare!) och där intervjuades bland annat bloggaren Sandra Beijer som helt enkelt ÄR positiv. Hon verkar liksom gå in för det och har styrt upp en massa i sitt liv för att kunna vara så peppig som möjligt. Då insåg jag att vara en glad och positiv person inte nödvändigtvis kommer helt naturligt, utan att det faktiskt måste tränas fram. Så det ska jag försöka göra nu! Självklart är mitt mål inte att trycka undan mina djupare känslor som inte är positiva, utan det här handlar mer om vardagen och små saker jag stöter på där. Jag har en tendens att alltid tycka att saker känns jobbiga, svåra, tråkiga och onödiga. Jag går ofta in med inställningen att det mesta är svårt och att jag inte kommer att klara det. Jag tror hela tiden att Åke ska bli sjuk, ramla eller må dåligt. Jag tror att Ralf är döende hela tiden. Jag är konstant orolig för att Leif är olycklig i smyg med mig och tycker att jag är en sur fru. Ni hör ju! Så här kan vi inte ha det och så här har jag inte alltid varit. Men hur gör man då? Jag tänker att jag aktivt ska möta varje negativ tanke med en positiv(are). Några exempel: "Fan, nu avföljer folk mig i mängder på sociala medier!" ----------> "Fan så bra att folk som ändå inte ger mig någon härlig energi slutar följa mig, så att jag kan fokusera på de härliga som faktiskt är kvar!" "DET ÄR ALLTID OSTÄDAT HEMMA!" ------------> "Vi har ett mysigt hus och tänk vilken skillnad det kommer att bli när vi väl orkar städa!" "Alla är så mycket bättre än mig!" --------------> "Nej, du är bäst på att vara du!" Kanske lite larviga exempel men det är såna små saker jag ska börja med att ta tag i. Sen ska jag också försöka säga ja till saker i större utsträckning. Jag är så jäkla bekväm och tycker att många saker känns sååååå omständliga och tackar då hellre nej, när de i själva verket alltid i slutändan ger en massa energi. Jag ska försöka utmana mig lite mer helt enkelt och se världen lite ljusare och framför allt, se mig själv med lite snällare ögon. Lagom till jul ska jag kunna NJUTA av nuet tänker jag. Tror ni att det är möjligt? Jag kommer också göra några fler förändringar men det berättar jag sen! Kanske gör ett inlägg varje onsdag fram till jul om ALLA framsteg jag förhoppningsvis gör och om det verkligen går att lära en gammal hjärna att tänka annorlunda. Är ni med mig?!