Vet ni vad jag tänkt på mycket sista tiden? Jo, ni vet ju att jag jobbar på att tänka mer positivt i många situationer och det funkar verkligen bra må jag säga! Jag är ju faktiskt en rätt positiv person i mångt och mycket men det är mest när det kommer till alla småsaker i vardagen jag lätt kan bli lite neggo/bekväm. Jag är till exempel inte en person som klagar på vädret varje dag, jag ser nästan alltid något positivt med allt förutom storm. Plus att jag insett att vi liksom inte kan ÄNDRA på vädret. Jag är också en rätt grundpeppig person men som ibland lyckas se för många minihinder i stället för alla stora braigheter. HUR SOM HELST, det jag vill komma till är följande: Jag VILL ändra lite i min tankegång, alltså bara skruva upp ändarna på mina tankar, som ibland har en tendens att gå NER och vända dem UPP. Däremot har jag insett att resten av mig ju ÄR jag. Jag är känslig, bekväm, trygg, osäker, glad, arg och sjukt peppig samtidigt! Varför ska jag försöka jobba bort vissa egenskaper och förstärka andra? Då försvinner ju den som är jag. Samma sak med alla dessa LÅNGTRÅKIGA nyårslöften; vi ska försöka bli andra personer! En som tränar, en som inte äter godis (fast vi älskar skiten), vi ska gå en timmes promenad varje morgon eller tjäna mer pengar. Det är som att vi aldrig kan stanna upp och hylla det vi redan HAR och det vi redan KAN. Ska vi inte bara vända på det och bestämma oss för att hela 2016 ska vi, varje gång vi klankar ner på oss själva, möta klanket med en motpol? Lyfta alla fantastiska jäkla sidor som vi faktiskt har! När vi tränat oss på att göra det hela kommande år, då kanske vi år 2017 SLUTAR klanka ner på oss själva helt?! Nä hörrni, nu stannar vi upp minst en gång per dag, resten av året, nästa år och hela våra liv, och tänker på allt som är så överjävla bra oss själva, och struntar i att haka upp oss på alla tråkigheter som vi inte behöver. För vet ni? SEKUNDEN du börjar försöka vara någon annan, den sekunden slutar du vara dig själv.
