Jag är nog en rätt tråkig människa enligt många. Jag är nämligen nöjd för de små sakerna och rätt obrydd om mycket som kan tyckas viktigt. Det som gör mig glad är saker som många kanske tar för givet men finns någon av dessa saker med på min lista under dagen har jag liksom inget mer att bry mig om. Att få ta en morgonpromenad med Ralf, utan telefon, när nästan ingen annan är vaken. Tystnaden, kombinerat med den totala frånvaron av övrigt brus, gör mig lycklig ända in i själen. Att få se våren smälta fram mer och mer för varje morgon gör mig också som en vuxen Ida i en sommarvisa. Att få ligga i soffan, tätt intill Åke. Att låta honom trycka överallt i mitt ansikte, göra roliga(?) ljud när han trycker extra hårt på ett födelsemärke och se honom flina när han rycker i mina ögonfransar och jag kvider till. Att få vara mitt i den upplevelsen, utan att känna att jag behöver/vill/måste vara någon annanstans, det är lycka. Att känna ett spirande hopp djupt inne i själen. Ett hopp som gör att jag längtar efter så mycket kul som kommer att hända men som också gör att jag uppskattar livet här och nu. När jag ser att någon hängt ut ett äpple i ett träd, så att en nyvaken igelkott ska ha något att mumsa på. Att gå och lägga sig varje kväll och hitta en varm, ihoprullad hund längst ned vid fötterna. Att få bädda ner honom i hans sängfilt och höra hur han tar sin djupa innan-sömnen-suck. Att väldigt ofta känna en enorm tacksamhet för att vi har ett hus vi älskar, i ett kvarter med härliga grannar och med möbler som faktiskt är VÅRA. Att vi har den turen som får leva så här. Att få uppmuntrande sms från min mamma nästan varje dag, där hon skriver att mina artiklar på jobbet idag var SÅÅ bra. Att alltid känna att hon har min rygg. Att ha båda våra mammor inom krypavstånd och att se Åkes ansikte lysa upp när han ser dem + sin morfar Leffe (mamma har också en Leif). Att leva tillsammans med min allra, allra, allra bästa vän som är så genomgod och rolig. Det är nog på grund, eller tack vare min enkelhet/tråkighet som jag har en blogg som aldrig kommer bli mer än halvstor/halvliten. Det är tack vare det som jag inte känner något behov av att hävda mig, berätta om min statistik eller försöka "locka" folk som kanske inte ens vill hitta hit. Jag vill nämligen inte bli en "kändis". Jag strävar inte efter att ha 20K följare på Instagram eller en blogg som bara är full av reklam. Jag är så tacksam över att ha hittat min grej, att skriva och att göra det för min skull. Ibland skriver jag bara ett inlägg för att få ur mig saker och sedan publicerar jag aldrig det. Jag är i skrivande stund inte ens säker på att jag kommer lägga ut det här heller. Jag VILL vara en Svensson. Det strävar jag efter. Jag vill ha ett hus, ett eller några barn, en hund som är grå under hakan och en man med en så lång mustasch att det alltid fastnar matrester i den. Jag vill ha ett jobb jag trivs med och en trygg familj och vänskapskrets. Mer än så kräver jag inte av livet. Just på grund av det, för att jag är grundnöjd i livet, är jag inte så intressant för stora massan. De vill nämligen se liv som verkar nästan overkliga och som ska kännas lite ouppnåeliga. Mitt liv är utan tvivel möjligt att uppnå och därför har jag gjort det. Självklart har jag saker jag drömmer om och vill göra. Ofta finns det små detaljer som skaver och stör men i grunden har jag alltid min kärna att falla tillbaka på. Min blogg är mitt intresse. Jag tjänar inga pengar alls på den men ibland får jag göra roliga samarbeten vilket jag uppskattar. Att mitt intresse innebär att göra det jag mår bra av och dessutom få kontakt med personer som verkar så kloka att jag storknar, är något jag aldrig trodde var möjligt. Att vara nöjd och "tråkig" är kanske inte så hett men jag har aldrig trott att jag skulle komma hit. Det är min stora lycka i livet. Tack alla ni som trivs i mitt sällskap och för att ni är så jävla vettiga, smarta och underbara. Ni gör mitt liv ännu lite bättre! Med detta sagt, så kommer jag försöka slappna av mer här på internet. Släppa press, stress och krav. Försöka fokusera på endast det roliga och äkta. Sluta försöka vara som alla andra och jämföra mig med dem. Hur det kommer se ut, det får vi se helt enkelt! P.S. Kommer försöka släppa Instagram som någon sorts "reklam-pelare" för bloggen och sluta pusha för inlägg, klipp och sånt där. Jag vill inte tvinga någon att läsa ju! Så vill ni ha koll på bloggen kan ni följa på Bloglovin', prenumera på Youtube-kanalen eller kika in när ni har lust! Har inga krav på er heller, det hoppas jag att ni vet! Alla har brusiga och upptagna liv och jag förstår att ni inte hinner läsa mina ord eller lämna kommentarer hela tiden! Jag ser att ni är här och kollar och ert sällskap räcker gott och väl! Nu stänger jag av internet för helgen!
