Jag skrev ett inlägg om mina tankar kring bloggbranschen och att jag ska jobba aktivt för att leva mer IRL. Alltså att ibland skaka till mig själv och inse att det som händer på internet, är INTERNET. Att tappa följare på Instagram är inte lika hemskt som att förlora RIKTIGA vänner liksom. Då skrev jag ju också att jag tagit några beslut för att kunna leva mer här och nu och inte låta internet äta upp mig och jag tänkte nu dela med mig av ett beslut och några fler saker jag gör/ska göra för att känna mig piggare inombords. 1. Jag har gjort slut med Youtube Det har varit på gång länge men droppen var när jag la ut mitt senaste klipp från Berlin. När jag tagit med mig kameran, filmat mig och Terran och sedan klippt ihop det. Det må vara några minuters klipp i slutändan men det ligger alltså flera timmars jobb bakom. Vad hände? Prenumeranter slutade prenumerera och så hade det varit ungefär konstant på sista tiden. Leif och jag har pratat om det mycket och kommit fram till att vi nog inte är en familj som passar på Youtube. Eller jo, när vi var gravida och när Åke var mini var det enkelt och kul men ju äldre Åke blir och ju mindre tid vi har pga jobb och övrigt liv, känns det bara krystat att hålla på. När jag dessutom har blogg och podd redan kan det kännas som att jag liksom är FÖR mycket och jag blev faktiskt less på att höra och se mig själv överallt. SÅ. No more Youtube? Kanalen är rensad, klippen kan bara vi se och det är SÅ kul att ha kvar! Däremot kommer jag säkerligen göra klipp som bara publiceras på bloggen men utan någon press på antal prenumeranter eftersom de som eventuellt prenumererar inte kommer att se klippen. Även i denna värld är det något av en press som inte syns när det kommer till klicks och prenumeranter och jag orkar helt enkelt inte stressa över det. Antalet tummar ner på mitt hejdå-klipp påminner mig om varför jag gjort ett rätt beslut. Jag förstår att många trycker tummen ner för att de är ledsna(?) över att vi ska försvinna från tuben men det faktum att den ens går göra det är oerhört påfrestande för en känslomänniska som mig. 2. Jag kommer inte att jaga röster Det finns i skrivande stund en tävling som pågår där flera bloggare kan vinna ett presentkort på ett gäng tusenlappar. Jag är nominerad och jag har fått några röster såg jag och det är jag SÅ HIMLA TACKSAM FÖR, TACK! Ni är underbara som röstar på mig. MEN. Med risk för att låta hemskt cynisk nu så kommer jag inte att uppmana er att rösta på mig. Jag anser nämligen att detta är ett ypperligt exempel på hur bloggvärlden fungerar. 104(!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!) bloggare är nominerade, tillsammans har vi tusen och åter tusentals läsare och följare på våra sociala kanaler. Vi uppmanas av företaget i fråga, både via meddelanden på Facebook och kommentarer på våra bloggar, att be våra läsare/följare gå in på deras sida och rösta under två veckors tid. Självklart är det smickrande att bli nominerad men jag tänker så här; 104 bloggare med MASSA läsare tillsammans, uppmanas göra reklam för en sida/webbshop varje dag i två veckors tid, helt gratis. EN person av de 104 kan vinna ett presentkort på 5000:-. Jag frågade faktiskt vad vi andra skulle få men fick då svaret att man inte behöver ställa upp om man inte vill. Ypperligt smart marknadsföring av företaget må jag säga men jag personligen känner inte att ett sådan vinst är nog motiverande. Jag må vara en fattiglapp men det känns fel i magen. Hoppas att ni förstår hur jag tänker. Däremot ser jag konto efter konto, många med extremt många följare, lägga direktlänk till företaget i fråga på sina Instagram-profiler och som sagt, ypperligt smart marknadsföring! När jag hade min frisörsalong kostade en annons i lokaltidningen åtskilliga tusenlappar så att använda bloggare som reklampelare är avsevärt mycket billigare och ett tydligt exempel på hur det ser ut i bloggvärlden. Bloggare som jobbar gratis. Jag känner heller inte att jag vill ge mig in i det stressen eftersom det tar bort fokus från bloggen och framför allt ER! För inget pris eller siffror i statistik tar bort de mejl, meddelanden och pepp jag får från er dagligen. I måndags fick jag till exempel detta mejlet som gjorde mig så lycklig: Hej! Måndag förmiddag och vanan trogen sitter jag med en kopp kaffe och lyssnar på er podcast. Har precis hunnit avhandla delen om kroppshets och kände att jag bara skulle pausa lite och skriva detta. När du för någon månad sedan nämnde att du skulle börja träna och berättade att du inte ville bidra till kroppshets och därmed tänkte avstå att skriva om träningen om någon av oss läsare kände att det blev jobbigt blev jag lite besviken. Korkade som jag var. Jag var i ungefär samma situation som dig och verkade ha ungefär samma bekymmer med kroppen. Spontant kändes det ju förstås lämpligt att få ta del av detta. Jag kan ju få tips och inspiration osv. Nu har det ju gått en tid sen detta utspelade sig och jag ska helt ärligt säga att jag mått rätt kast över min kropp. Tror det började efter att min son blev nio månader. Och sedan ett år. Nu "borde" man verkligen vara "back on track". Man blir rädd att folk ska börja fråga om man är gravid igen osv. Trots att jag sedan februari varit grym som börjat springa kontinuerligt (och tycka att det är kul!) samt göra lite stärkande övningar några gånger i veckan. Det jag nu gör är något jag saknat en bra rutin för på flera år. Trots det kan jag inte känna mig nöjd över min prestation då jag, såklart, jämför mig med andra. Jag är så innerligt jäkla tacksam över att du valt att ta denna ståndpunkt och därmed inte bara bidrar med en slags oas för alla som jag utan också hjälper till att stärka och normalisera. Jag insåg nog inte förrän nu hur otroligt stort inflytande sociala medier har på mitt högst personliga mående. Jag önskar att jag hade sett detta uppenbara tidigare och vill verkligen tacka dig. Jag mår bra av att läsa din blogg. De andra ska jag skippa. Kram Det är på grund av detta jag bloggar, inte på grund av priser. NI är mina priser! #cheesy 3. Jag försöker vila mer Idag vaknade vi 6, klev upp och gjorde alla sysslor, inklusive morgonylande, som ju är obligatoriskt. Jag gick sedan ned i min grotta och jobbade fram till lunch, då vi snabbt slängde i oss mat, snabbt kissade Ralf för att jag skulle hinna sova med gänget! Alla fyra kröp ihop i sängen och sov en timme med smattrande regn på taket utanför. Vaknade upp seg som bara den och tog en snabb återhämtning i soffan, under tiden Leif gjorde kaffe. Hällde upp kaffe i en stor mugg och knatade ned igen, nu pigg och peppad för mer jobb! SÅ BRA ATT SOVA NÄR MAN FÅR! #livskvalla 4. Jag planerar projekt Eftersom jag jobbar på internet också är det så himla lätt att hela dygnet består av INTERNET. Därför åkte vi igår till vår ypperliga färghandel/bygghandel/järnaffärn och köpte en bytta färg, för nu ska vi ta tag i ett rum som vi aldrig blivit nöjda med! Det kommer att målas vitt, fast med en lite mjukare ton och sedan fyllas med loppisgrejer och fungera som ett fotorum för mig, till bloggen och livet! Fortsättning följer! 5. Vi testar ny mat! När Leif förlängde sitt abonnemang fick han några gratismånader av den suveräna tjänsten Readly (ej spons). Det är alltså typ alla tidningar samlat i en app och skapar till viss del en sjuk stress pga övermäktigt men jag har bestämt mig för att börja med att läsa mattidningar. Detta innebär MASSA nya recept både för mig och bloggen! Jag har fått en uppfattning om att ni gillar recept, ja? nej? Ooooops, blev visst superduperlångt här, är någon kvar? Hallååååå???????????????? Nä, skämt åsido, jag upplever att jag mår bättre och att bloggen är TUSEN gånger roligare att hålla på med nu. Jag känner en pepp och ett sug att satsa på den på mitt sätt och har ett superroligt samarbete på gång! Som sagt, det är ju en enorm bonus att få samarbeten, särskilt såna som känns rätt i magen. ÄR NI MED?!
