Nu har det gått en dryg månad sedan jag fick nycklarna till lägenheten. Jag målade som en jäkla galning de första veckorna, hallen, sovrummet, badrummet, köket och barnens rum fick ny färg. Nu har jag bara vardagsrummet kvar, har tänkt försöka hinna göra det klart under julledigheten. Det är ju ett rätt spartanskt hem man hamnar i så här i början. Fastän man tagit med sig vad man tycker är mycket från det förra hemmet, inser man väldigt snart att det inte alls var mycket. Varje dag inser man vad som saknas; en sopkorg, en skurmopp, en mikro, kaffekoppar, olivolja och VIPS!, är man uppe i rätt enorma summor pengar. Har hittills inte riktigt fått allt i ordning, vare sig hemmet eller ekonomin, men det börjar mer och mer likna ett hem ändå. Jag trivs väldigt bra och barnen har tagit allt rätt okej måste jag få säga. Värst har det varit för älskade, älskade Åke, som har lite extra svårt med förändringarna. Det blir bättre men kommer bakslag till och från, vilket så klart är helt förståeligt. Då är jag så himla tacksam över Leifs och min relation, så vi kan hoppa in och hjälpa varandra. Eller, mest är det Leif som får hjälpa mig eftersom hans hem redan är ett tryggt hem för barnen jämfört med mitt. Det är inte "bara" att dela på alla ägodelar och sedan tro att allt ska falla på plats. Det kommer att ta tid, både för oss och barnen och bara att inse gör att det känns lite lättare. Samtidigt är det så jävla påtagligt att man är ensam, de där kvällarna när barnen vägrar sova, är ledsna och båda vill ha tröst samtidigt. När man inte bara kan ropa på den andra och få hjälp. Det är otroligt många saker man inser när man bott ensam en månad och mer kommer det så klart att bli. Tänker att ni får följa med i allt det här och hjälpa mig att reda ut mitt stackars liv en gnutta, vad tror ni om det? Känner mig för övrigt lite nervös över att blogga helt plötsligt! Efter fem år är det ju liksom ett helt annat liv som sker här jämfört med innan. Vad vill ni läsa om? Vad vill ni veta? Min tanke var att jag skulle vänta med att blogga tills suget kom tillbaka och nu börjar jag känna det! Ser fram emot att få häva ur mig tankar och långa analyser i vanlig ordning, nu när hjärnan faktiskt börjar vara lite mindre rörig än den varit under den senaste tiden. Nu ska jag strax krypa ned med denna lilla lintott, Åke sover med sin pappa i natt. Vi har delat upp oss vissa nätter, just för att låta det ta sin tid att komma in i allt. Gry fick avsluta dagen med glass och skärm PRECIS innan läggning. Det är ju ändå sista kvällen före ett långt jullov för dem, modern får snällt jobba ett gäng dagar till innan det blir lite ledigt! Hoppas ni mår bra, inte stressar ihjäl er och maxar all kredit Klarna har att uppbåda så här i juletid!
