Är nu åter i min lägenhet, redo för en ny barnvecka. Hur det känns? Det går inte förklara, det är så mycket med det här livet som jag inte kan förklara just i detta ögonblick. Ska försöka skriva ner alla tankar när det lagt sig lite, tisdagar är alltid för omtumlande. Trots att mitt covidtest var negativt är jag hemma från jobbet fortfarande, i samråd med min chef. Vi bor på en liten ort, jobbar i en liten butik, i ett litet arbetslag. Smittar jag flera kollegor med min envisa jävla hosta innebär det ännu mer manbortfall och står jag i butiken och hostar kommer kunder bli skrämda. Det är knepigt men jag tar absolut mitt ansvar så långt det bara går i detta fall. Idag har jag dessutom fått snuva och även feber(!!!), så jag fattar inte riktigt vad som händer i min kropp just nu. Eftersom jag varit hemma så länge har jag också hunnit städa lägenheten ordentligt och tapetserat klart. Så glad att jag gjorde det! Med hjälp av enorm envishet, mycket svett och en del del pusslande, lyckades jag få tapeten att räcka till en stor vägg och... ...en liten! På så sätt känns det lite mindre "fondigt", nu när två av tre väggar är tapetserade. Inget fel med fond men efter ett antal år av säljande av tapeter blir man rätt less på både vissa tapeter och annat... Varsågod för regelrätt diskbänksrealism på bilden förresten! Komplett med ost, wipes, sladdar, kaffebryggare och tråkig november utanför. Vill ni fortsätta hänga med i min diskbänksrealism? HURRA, det får ni! Har bestämt (efter mycket input från er, tack!) att bloggen ska få flytta till blogg.se! När och hur det kommer att ske ska jag självklart informera er om när jag själv vet! Nu hoppas jag att ni vill fortsätta läsa och gör det rejält så att min statistik visar för dem att jag förtjänar att tjäna lite pengar också! Nu tänkte jag vila en stund, ta en dusch och vänta ivrigt på att barnen ska ramla in här och smutsa ner hela lägenheten. Som jag längtat!
