Alltså. Jag vet inte vart jag ska börja efter de senaste dagarnas händelser. Först och främst vill jag säga TACK till alla er som bombat mig med stöd och kärlek och kämpat emot de troll som tyvärr letat sig hit också. Jag kommer att ta lite paus nu och återkomma med reaktioner i både ett inlägg och ett klipp på Youtube när jag fått lite perspektiv. Nu vill jag bara berätta om en sak jag inte är stolt över. Det kom nämligen en kommentar igår som gjorde lite, lite extra ont. "Du blev inte drogad. Blir man det är minnesförlusten total och sträcker sig 20-30 minuter bakåt i tiden från när du först blev påverkad. Då hade du inte kommit ihåg vem som köpte dig en drink, vilket är det absolut vanligaste för dom som verkligen blir drogade. Du hade absolut inte kommit ihåg att ”det började snurra”. Det låter snarare som att du fick väldigt lågt blodsocker kombinerat med järnbrist. Det är förvånansvärt vanligt hos unga tjejer. Effekterna är yrsel, trötthet och svårighet att fokusera och minnas. När man vaknar efter ett par timmar (istället för 8-12, som är det ”normala” efter daterape-droger) är man som regel illamående och kallsvettig och har stark ångest, även om man inte traskat hem med en man som inte är ens pojkvän. Jag vet inte vad som hände hemma hos den där killen, men med tanke på att du inte har några bevis, inte nämner något om smärta i underlivet och uppenbarligen inte blivit drogad skulle jag säga att sannolikheten att du antingen agerade villigt men ångrade dig efter att ni hånglat av varandra kläderna eller inte utsattes för något alls är större än att du blev våldtagen. Viktigt att veta om post-traumatisk stress (som panikångest är ett symptom av); Den kommer inte nödvändigtvis av verkliga händelser utan av av hur man själv ser på vad man tror har hänt." Under några minuter av vrede, enorm sorg och tyvärr också lite skam, satte jag mig direkt vid datorn och skickade en mejl till denne person. Självklart också en som inte gått ut med sitt namn men tycks ha rätt att berätta för mig hur det faktiskt var. Jag ser allas email-adresser så helt anonym är ingen. Så här svarade jag: "Hej Andreas Jag blev väldigt illa berörd av att läsa din kommentar. Jag skrev att jag misstänkte att jag blev drogad men eftersom du bevisligen är ett proffs på alla substanser, så kanske jag bara, som du skrev var trött, full eller hade lågt blodsocker. Kanske till och med allt samtidigt? Att jag inte skrev om alla detaljer, som jag tyvärr också minns extremt tydligt och smärtsamt (kan alltså ej vara en drog inblandad då, förlåt att jag nämnde det) och att rapporten är 2 A4-sidor lång, beror dels på att jag vill bespara mina nära och kära som läser och att jag inte anser att det ska behöva berättas. Jag skriver att jag minns detaljer och hur jag plockar ihop mina kläder sen och du har absolut ingen rätt att gå in i MIN historia och berätta för mig vad som hände.Jag sa dessutom NEJ flera gånger. Du känner inte mig, men är jag i ett förhållande jag inte trivs i, har jag inga problem att göra slut och skulle göra det innan jag "hånglar av" någon annan kläderna. Angående panikångest, tack för den beskrivningen också, har du examen i både biologi, kemi och psykologi? Bra jobbat ändå! Slutligen vill jag bara säga att jag hoppas inte att du har barn och OM du får en dotter som råkar ut för detta hoppas jag verkligen inte att hon vänder sig till dig för hjälp. Dessutom undrar jag, i ditt liv utanför internet, säger du saker som dessa till okända människor då också? Ha en fin kväll!" Med facit i hand var ju detta extremt jävla dumt av mig. VARFÖR kände jag mig nödgad att sätta mig och skriva ett mail till en man(surprise?) bara för att jag ville förklara mer? Förklara att jag faktiskt haft jätteont (skriver man inte det har man inte blivit våldtagen, visste inte det) och att jag minns väldigt mycket hemska detaljer. Varför ska en man(surprise?) går in och berätta för mig hur det egentligen var? Varför ska en man(surprise?) förminska mig och ta ifrån mig min egna historia? Varför ska en man(surprise?) berätta för mig att jag haft panikångest på grund av händelser jag tror har hänt? Men framför allt; VARFÖR vet han så mycket om våldtäktsdroger? Jag tycker att denna kommentar så jävla tydligt bevisar att vi har väldigt mycket att jobba med för att bli jämställda. Om han har svarat på mitt mejl? NEJ. Update: Han har svarat. Inte ett av mina ord tog han in och sårade mig bara ännu mer. Det är helt enkelt ännu en man i kategorin "män jag är rädd/skeptisk/osäker för/på" och ingen jag kommer ägna mer energi på. Kampen fortsätter!