Ibland är det svårt att låta bli att tänka på det som kunde ha varit. Vi skulle egentligen ha varit föräldrar till två små tjejer, tvillingar och nu i mars skulle vi egentligen ha firat deras 2-årsdag. Hur skulle deras kalas ha varit? Skulle de se ut som Åke gör eller på något helt annat sätt? Det är så ofantligt svårt att greppa, att ens försöka nudda vid tanken på det livet vi kunde ha haft, för det skulle också betyda att det livet vi har nu aldrig skulle ha funnits. Visst, vi kanske skulle ha besparats en rejäl dos sorg men vi skulle för det första inte ha Åke och för det andra inte ha varandra på samma sätt som vi har nu. Leif och jag behövde ruskas om i grunden för att vakna upp och se vad vi hade och rädda det i tid. Jag vet ärligt talat inte hur vårt förhållande hade varit om inte allt det hemska hänt. Jag tog väldigt lite bilder för precis två år sedan och fick scrolla tillbaka i mitt Instagram-flöde för att påminnas om hur vi levde då. Låt oss ta en titt! Den här bilden togs ungefär exakt när tvillingarna var beräknade. I stället låg jag och var likblek i soffan efter att ha störtblött i två veckors tid. Kort därefter fick jag göra min första skrapning. Vi gjorde klart vårt terapi-projekt, vardagsrummet! Lite senare, i april, åkte jag och Terran till Göteborg för att träffa Liza. Där var det vår och knoppigt i träden och där fick jag också veta att Åke hade börjat växa i min mage! Jag tycker så oerhört synd om den Elisabeth som ligger där på soffan och som vid det laget kände att hela världen var emot henne. Jag skulle vilja gå tillbaka till henne nu och säga att det kommer bli tungt och motigt men om två år kommer du äntligen att få landa. Då kommer du en sen kväll i mars, när du ligger i sängen och ska sova, höra tre andra lugna andetag i samma rum. Tre andra liv som du älskar så mycket att det gör ont och precis just då kommer det att kännas som att hjärtat går sönder en smula, bara för att kunna släppa ut all kärlek som inte ryms och låta den spridas till resten av kroppen. Livet blir sannerligen aldrig som man har tänkt sig, det kanske till och med blir bättre!