Så här i backspegeln kan jag VERKLIGEN känna att herregud vilka tuffa år vi haft ekonomiskt. Det är snart precis två år sedan jag insåg att jag på grund av sjukskrivningen efter tvillingarna inte längre hade råd att ta ut lön från mitt företag. Det innebar att jag som gravid med Åke slet ihjäl mig utan lön, för att gå runt. Sedan dess har vi levt på en inkomst mer eller mindre. Det har gått helt okej men det är de senaste månaderna när Leif fått föräldrapenning och jag ingenting som det varit OLIIIDLIGT tufft alltså. Nu när vi snart har nått vårt första mål, min första hela lön, samtidigt som Leif får sin ersättning, så är de här sista dagarna så tuffa. Det är som att de två sista årens stress och press har släppt i helgen och vi har varit så hispiga, oroliga och arga på varandra. Vi är nervösa för allt vi har skjutit upp att köpa och betala och tänker ständigt på hur vi ska ha råd, samtidigt som jag nästan är rädd för att köpa något eftersom jag är så van att tänka att jag inte borde. När man inser att ens "fina" bh är den man köpte till ens bröllop för SEX ÅR SEDAN, att deodoranten kanske varit tom i några månader och att det billiga shampot man tvingats köpa i princip har dödat både hår och hårbotten, då känner man till slut att NU FÅR DET VARA NOG. Det är tre dagar kvar av dessa två år av vändande av kronor och det kommer att ta väldigt lång tid att komma på fötter igen. Så mycket som tvingats vänta och skjutas upp och ett hemskt dåligt samvete för de som ställt upp med lån och gåvor. Det är på något vis värre att känna sig så här sorglig ekonomiskt när man är över 30, har hus, barn och hund. Man tänker ju att man ska vara vuxen och ordnad nu. Samtidigt kan jag inte låta bli att vara så jävla stolt över oss. Vi har inte behövt svälta eller vara utan kläder och dessutom är jag så jävla glad över allt vi faktiskt har. Så mycket fina möbler och prylar och egentligen behöver vi inte mer än så. Ursäkta förvirrat inlägg men någon vaknade fem i morse och det i kombination med vår inre stress och det faktum att jag i skrivande stund lossar vad som känns som enorma storkägg gör att hjärnan kanske inte är vad den borde vara. Så här är stämningen ungefär: MEN det finns så klart också något positivt med dagen! Först och främst, vi håller på att kränga en massa saker på Facebook. Sånt som bara står och samlar damm i stället för att leva ett lycklig liv hos någon annan. Skönt att bli av med saker och en bonus att få in några kronor så klart! Sedan ska vi om ett tag packa in oss i bilen, åka till Skellefteå och där sälja en av våra vagnar. Det känns så skönt och bra och det innebär också att vi kommer att ha råd att köpa en annan och det hoppas vi också kunna fixa idag. Återkommer så klart med mer info! Fick en kommentar om att jag borde skriva ett inlägg med tips på hur man lever med en ledsen ekonomi och det kommer inom kort!
